
Turkiet är efterträdaren till det Osmanska riket och bildades efter det första världskriget. Turkiet är en sekulär republik och blev det genom grundaren Mustafa Kemal Atatürk. Atatürk hade ambitionerna, genom de många reformer som han hann genomföra att modernisera Turkiet och bli mer som Europa.
Nagra historiska data
- 10 Augusti 1920 Det Ottomanska riket lider nederlag och man ingår i fredfördraget fran Sèvres. Territoriet ska delas mellan andra stormakter som t ex Österrike och Ryssland. Sultanen hade dock inte makt att genomdriva fredsavtalet.då turkiska nationalister bildat regering i Ankara, ledd av Mustafa Kemal Atatürk.
- 1920-1923 Självständighetskrig lett av Mustafa Kemal Atatürk
- 29 Oktober 1923. Republiken Turkiet grundas och Mustafa Kemal Atatürk blir Turkiets förste president
- 1934 Kvinnor får röstratt
- Juni 1993 Tansu Çiller (Doğru Yol Parti) Första kvinnliga presidenten i Turkiet
- December 1999 EU accepterar Turkiet officiellt som kandidat men kräver en hel del reformer som måste uppfyllas och som accepteras av Turkiet
- 2003 Recep Tayyip Erdoğan blir president
- 2005 Nya Liran införs, YTL
- 2005 Efter 40 års bemödan uppnår slutligen Turkiet den 3 oktober 2005 sitt mål. Att kunna börja förhandla med EU om medlemskap.
Geografi
Turkiet ligger geografiskt på två kontinenter, Anatolien, som är den asiatiska delen i Turkiet och som utgör 97% av landets yta. Den andra delen, Thrakien, som ligger i Europa är en del utav Balkan. Istanbul, som är landets största stad och affärs- och kulturcentrum, är den enda stad i världen som ligger på 2 kontinenter utbredd över en yta pa 1269 km².
Landskap
Turkiet är indelat i sju regioner: Marmara, Egeiska Havet, Svarta Havet, Central-Anatolien, Medelhavet, Östra- och sydöstra Anatolien. Mellan regionerna är det stora skillnader på vegetation och väderlek.
Öster om Bosporen ligger Marmara-regionen. Landskapet ar kuperat och täckt av skog och buskar. Längs i öster är det stäpplandskap.
Delen som vetter mot Egeiska havet är starkt kuperat och sträcker sig längs västkusten från Canakkale till Bodrum. Cypresser, olivträd och vinrankor präglar landskapet. Här hittar man flera antika byggnader från den grekiska eran, t ex Trojahasten, Assos (Behramkale), Pergamon (Bergama), Ephesus (Efes), Priene, Milet, Didyma och Euromos.
Svarta havet omger den nordliga kustremsan i Turkiet. Den präglas av ett milt och fuktigt klimat och på dess bergiga landskap sträcker sig stora skogar. Har odlas te, tobak, majs och hassselnötter.
I den central-anatoliska regionen hittar man sjön Tuz Gölü (Saltsjön), som är mer salt än Döda havet, och de Pontiska bergen, kallas även Lilla Kaukasus, som pa sina ställen är upp till 3900 m högt. I öster ligger Kappadokkien med sina sagolika klippformationer och grottor.
Inre Anatolien är övervägande präglat av stäpplandskap och tillhör det torraste området i Anatolien. Har odlas korn och frukt. Sommrarna ar torra och varma (över 40 grader) och vintrarna kan nå temperaturer på under -20 grader.
Medelhavsregionen är i Norr omgivet av Taurusbergen och i öster berget Nur Dağları. Här hittar man citrusfrukter, bananer, tomater, nötter, bomull och en hel rad andra frukter och grönsaker.
Sydöstra Anatolien är den äldsta kulturregionen i Turkiet. Har rinner Eufrat och Tigris floderna. Landskapet tillåter odlingar inom vete, korn, vin-, oliv och pistageträd.
Förvaltning
Turkiet är indelat i 81 provinser (turkiska il)som i sin tur är indelade i underprovinser (ilce) eller kommuner. Varje provins har sin egen administration och förvaltning. Guvernörerna utnämns av staten. Borgmästarna (Belediye başkanı) i kommunerna är folkvalda och varje kommun har sin egen kommunchef (muhtar), som oftast är flera uppdelade kvartersvis i en stad. I stora städer finns det ytterligare en niva över dessa som kallas büyükşehir.
Religion
Enligt officiell statistik är 99,8 % av den turkiska befolkningen muslimer. Av dessa tillhör ca 70% Sunniter och resterande Aleviter. Övriga är Kristna, 0,2% och 0,04 % judar.
De officella siffrorna kan dock vara missvisande eftersom varje invånare i Turkiet, som inte uttryckligen förklarar sig tillhöra en annan religion, blir med automatik registrerad som muslim. Det finns ingen motsvarighet till utträde ur kyrkan, sa även ateister och agnostiker blir officiellt muslimer. Det finns ingen statistik över ej religiösa i Turkiet.
Sport
Den absolut i särklass mest omtyckta och betydande sporten är fotboll. Högsta ligan i Turkiet är Türkcell Super Lig. Det finns två stora nationella fotbollslag; Fenerbahce och Galatasaray. När de två möter varandra stannar hela Turkiet upp!
Nationalsporten är dock grekisk-romersk brottning (reserverat för män), men Volleyboll och Beachvolley är ocksa sporter som uppskattas av både kvinnor o män.
Türkiye Cumhuriyeti
Republiken Turkiet |
Nationellt valspråk: Yurtta Barış, Dünyada Barış
(turkiska för "fred hemma, fred i världen") |
Statsskick: |
Republik |
Yta: |
779 452 km2 (varav 23 764 km2 i Europa) |
Huvudstad: |
Ankara (4 miljoner invånare 2000; utan förstäder 3,2 miljoner) |
Högsta berg: |
Ararat (5 165 m ö h) |
Längsta floder: |
Eufrat, Tigris |
Viktigaste sjö: |
Van (eller Van gölü; 4 000 km2) |
Invånarantal: |
71,3 miljoner (2003) |
Invånare/km2: |
91 |
Folkgrupper: |
etniska turkar ca 81 % araber 1 à 2%; merparten av de övriga är kurder |
BNP/invånare: |
ca 3 360 US dollar (2003) |
Olika näringsgrenars andel av BNP: |
jordbruk 14 %, industri 26 %, tjänster 61 % (2001) |
Naturtillgångar: |
krom, koppar, bauxit, järnmalm, mangan, bly, zink, kvicksilver, salt; vattenkraft, lite naturgas |
Viktigaste exportvaror: |
kläder och textilier, elektriska och elektroniska varor (främst TV-apparater), bilar, livsmedel, metallvaror |
Valuta: |
1 turkisk lira (TRL) = 0,000005 SEK (juli 2004) Nya turkiska liran används under 2005 parallellt med TRL; en ny turkisk lira = 100 kurus = en miljon TRL |
Nationaldag |
29 Oktober |
Källa:
http://www.ui.se/
http://www.wikipedia.org/
|